Hoppa till huvudinnehåll

Guide till lönekartläggning och nya lika-analysen – Metodik, modeller och praktiskt genomförande

Artikeln sammanfattar hela guiden för lönekartläggning och nya lika-analysen, inklusive MIA-modellen, metodik för lika och likvärdigt arbete, regressionsanalys, prioriteringsverktyg och rapporteringskrav

L
Skrivet av Linnéa Molin
Uppdaterad igår

1. Inledning

Denna guide beskriver den nya metodiken för att genomföra en lönekartläggning i Sysarbs plattform. Den förklarar centrala begrepp som lika arbete och likvärdigt arbete, redogör för MIA-modellen för lönesättning, och visar hur analysverktyget används i praktiken. Guiden innehåller även metodik för regressionsbaserad analys, prioriteringsmodeller, datavisualiseringar, samt hur rapportering och dokumentationskrav uppfylls enligt Diskrimineringslagen och EU-direktivet om lönetransparens.

Syftet är att ge HR, chefer och analytiker en helhetsbild av lönekartläggningens process, från identifiering av löneskillnader till dokumentation, åtgärder och rapportering.


2. Varför genomföra en lönekartläggning?

Guiden framhåller flera strategiska skäl:

  • Ett aktivt arbete med rättvisa löner stärker arbetsgivarvarumärket och ökar organisationens attraktivitet.

  • Identifierade löneskillnader kan åtgärdas, vilket stärker transparens, rättvisa och medarbetarnas förtroende.

  • Analysen gör det möjligt att förstå drivkrafter bakom lönegap och ger stöd för datadrivna beslut.

  • Resultat och åtgärder kan användas för att bygga långsiktig lönerättvisa, förbättra retention och stödja en högpresterande kultur.


3. MIA-modellen för lönesättning

MIA-modellen beskriver tre komponenter som tillsammans skapar en balanserad, rättvis och konkurrenskraftig lönestruktur:

M – Marknad

Tar hänsyn till branschstandarder och externa marknadslöner.

I – Individ

Baserad på prestation, erfarenhet, kompetens och andra individuella faktorer.

A – Arbete

Avspeglar rollens omfattning, ansvar, komplexitet och påverkan.

Modellen säkerställer att lönerna är marknadsmässiga, internt rättvisa och kopplade till organisationens filosofi och målsättningar.


4. Lika arbete och likvärdigt arbete

Lika arbete

Avser arbete som är identiskt eller mycket likartat.
Analysen granskar löneskillnader mellan män och kvinnor inom samma arbete och identifierar individer med avvikande löner.

Likvärdigt arbete

Avser arbeten som värderas till samma nivå, även om de skiljer sig i innehåll.
Analysen jämför kvinnodominerade arbeten (≥60 % kvinnor) med icke-kvinnodominerade arbeten som har lika eller lägre värdering men högre genomsnittslön.

Målet är att identifiera strukturella snedvridningar i organisationens lönestruktur.


5. Löneprinciper, lönefaktorer och regressionsmetodik

Lönefilosofin styr vilka faktorer som kan motivera lönenivåer. Exempel på vanliga lönefaktorer i Sysarb:

  • Nivå / rollkomplexitet

  • Prestation

  • Ålder (som proxy för erfarenhet)

  • Anställningstid

Ojusterat och justerat lönegap

  • Ojusterat lönegap: Skillnaden i medellön mellan kvinnor och män.

  • Justerat lönegap: Skillnaden efter att hänsyn tagits till valda lönefaktorer.

Oaxaca-Blinder-dekomposition

Den statistiska metod som används för att dela upp gapet i:

  • Förklarat lönegap – drivet av objektivt mätbara faktorer

  • Oförklarat lönegap – kan indikera osakliga löneskillnader

Guiden innehåller exempel som visar hur strukturella könsskillnader i nivåer, prestation eller anställningstid påverkar löneläget.


6. Prioriteringsanalys – Förväntad lön

Prioriteringsanalysen utgår från regressionsmodellen och visar vilken lön varje medarbetare förväntas ha givet lönefilosofins faktorer. Jämförelsen mellan faktisk och förväntad lön identifierar:

  • Individer som ligger över eller under förväntad nivå

  • Strukturella mönster i grupper

  • Potentiella osakliga skillnader

Guiden beskriver hur diagrammet tolkas:

  • Medarbetare på linjen följer modellen

  • De som faller utanför kräver analys och eventuell förklaring eller justering


7. Analys av lika arbete – arbetsflöde och vyer

Sysarbs verktyg erbjuder fyra vyer för analys:

  1. Förväntad lön – matematiska avvikelser mot lönefilosofin

  2. Utforska – fördjupad analys utifrån prestation, ålder, anställningstid m.m.

  3. Struktur – lönespridning, nyckelvärden och strukturella mönster

  4. Förklaringar & justeringar – taggar, kommentarer och föreslagna åtgärder

Analytikern ska:

  • Identifiera avvikelser

  • Diskutera med ansvariga chefer

  • Sätta taggar och skriva kommentarer

  • När lönen kan förklaras: klarmarkera individen

  • När den inte kan förklaras: dokumentera behov av lönejustering


8. Praktisk vägledning: Så genomför du analysen

Stegen är:

  1. Börja med verktygets flaggade avvikelser

  2. Granska även de som ligger inom normalspannet

  3. Kontakta chefer för kontext

  4. Dokumentera taggar och sammanfattningar

  5. Föreslå justeringar där sakliga skäl saknas

  6. Diskutera åtgärder med berörda intressenter

Filtreringsverktyg och batchförklaringar kan användas, men med försiktighet.

Guiden betonar vikten av att kontrollera om taggar används könsskev—vilket kan indikera omedveten partiskhet.


9. Likvärdig analys – metodik och syfte

Analysen syftar till att:

  • Identifiera strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och icke-kvinnodominerade arbeten

  • Säkerställa rättvis lönestruktur mellan yrkesgrupper

  • Förebygga juridiska risker

  • Skapa ett transparent och objektivt ersättningssystem

Arbetet omfattar både analys av jämförelsearbeten och av det kvinnodominerade arbetet.

Guiden innehåller exempel på hur olika filter (ålder, anställningstid, prestation) kan ge förklaringar eller peka på behovet av justeringar.


10. Risker med att enbart förlita sig på marknadsdata

Guiden lyfter tydligt fram följande risker:

  • Marknaden speglar ofta historiskt undervärderade kvinnodominerade arbeten

  • Marknadsdata främjar extern konkurrenskraft på bekostnad av intern rättvisa

  • Kan leda till rättsliga risker och negativ publicitet

  • Saknar strukturell analys om arbetsvärderingar inte vägs in

Rekommendationen är ett holistiskt tillvägagångssätt: marknadsdata ska balanseras mot arbetsvärdering och principstyrd lönestruktur.


11. Rapportering – EU-direktivet och svenska dokumentationskrav

EU-direktivet kräver rapportering av:

  • Löneskillnader i medelvärde och median

  • Löneskillnader för variabla komponenter

  • Kvinnors och mäns andel som får rörlig ersättning

  • Löneskillnader inom lika arbete baserat på grundlön och tillägg

Diskrimineringslagens krav (≥10 anställda):

Organisationen ska dokumentera:

  • Resultat av kartläggning och analys

  • Genomförande av föregående års åtgärder

  • Samverkan med fackliga parter

  • Beslutade lönejusteringar

  • Kostnadsberäkningar och tidsplan – max tre år till genomförande


12. Exporter och rapporter i Sysarb

Verktyget erbjuder flera rapporttyper:

Sammanställning

  • Nyckeltal

  • Lönedata

  • Kommentarer och taggar

  • Underlag för lagstadgad rapportering

Sammanställning – Medarbetare

  • Individdata

  • Taggar och föreslagna åtgärder

  • Underlag för fackliga dialoger

Aktiva åtgärder

  • Excelrapport med föreslagna lönejusteringar

  • Worddokument för parter utan verktygsåtkomst

Slutrapportsmall

  • Wordmall som följer svensk diskrimineringslag

  • Kan anpassas efter organisationens struktur

  • Uppdateras löpande för att möta kommande EU-krav


13. Sammanfattning

Guiden beskriver hela processen för en modern, datadriven lönekartläggning. Den kombinerar MIA-modellen, regressionsmetodik, analysverktyg, strukturella insikter och rapporteringskrav. Fokus ligger på att identifiera både individuella och systematiska löneskillnader och ge organisationer ett underlag för att skapa rättvisa och hållbara lönestrukturer.

Fick du svar på din fråga?